God dag!
Varje dag nu så handlar mycket om Coronaviruset. Det är en svår situation vi är uppe i men ett lugn och reson måste råda och vi skall bygga våra åtgärder på fakta. Det jag ogillar är att många (läs Trump, Sverigedemokraterna med flera) spär på oron och nyttjar den för egen del. Jag förstår att flera kommer till den slutsatsen att vissa saker måste stängas ned för att hålla spridningen under kontroll. Så kan det vara men då skall det bevisas att det är åtgärder som gör nytta.
Det som skall vara i fokus för utom själva spridningen det är de människor som är i riskgrupp och äldre människor som riskerar att dö om de smittas. Övriga lär uppleva smittan som en lindrigare förkylning eller som en vanlig influensa. Det är därför det är så viktigt att vi alla nu sköter vår hygien och tar ansvar för alla i vårt samhälle. Nysningar i armvecket, tvätta händerna med mera skall nu och för alltid vara en självklarhet!
Självklart ska man ta denna pandemi på allvar, kriser kräver dock ett bra ledarskap. Bristande ledarskap i detta är särskilt förödande. I Sverige har regeringen hittills visat på ansvarstagande och Folkhälsomyndigheten har manat till lugn. Det är bra, tycker jag! Det vi skall göra är precis motsatsen till vad Sd´s ledare anser, han anser att ”en regering som bara förlitar sig på expertkunskaper inger inget förtroende”. Självklart skall vi förlita oss på expertkunskaper! Antalet (nya) experter som nu träder fram i alla typer av sociala medier med mera undanbedes. Ni skapar mer oro och felaktiga bilder som dessvärre kan spä på utmaningarna för samhället.
I det läge som vi befinner oss i nu måste jag ändå säga att jag känner mig trygg med att såväl våra myndigheter som regering och riksdag visar lugn och handlingskraft. Man arbetar systematiskt, ger tydlig uppdaterad information och tar de beslut som krävs och är möjliga. Hoppas nu bara att vi medborgare tar till oss och följer de råd som ges!
När det gäller oss i Åtvidaberg:
Med anledning av Coronaviruset så följer vår kommun noga Folkhälsomyndighetens riktlinjer som hela tiden uppdateras. Det innebär i nuläget att endast de barn och de anställda som är helt fria från symptom ska vara i våra skolor. Detta för att stoppa smittspridningen och för att skydda de riskgrupper som är mest utsatta. Det betyder att barn som har snuva, hosta, feber och andra influensa- /förkylningsliknande symptom inte ska vara på skolan till dess att smittspridningen lagt sig - hur lindrig snuvan än är, hur piggt barnet än är. Även personalen ska vara helt symptomfria för att gå till jobbet.
Jag vill därför vädja till er alla att verkligen respektera detta.
Det är även just detta ovan som Barn- och Utbildningsförvaltningen påtalar och lyfter fram i ett mail/brev som idag gått ut till alla vårdnadshavare till barn/ungdomar i kommunens skolor. Mycket bra initiativ. Kommunikation är alltid viktigt.
Jag vill passa på att rekommendera er alla att följa uppdateringarna på kommunens hemsida, där det tydligt framgår vad som gäller just nu. Observera att det är verkligen just nu. Det kan alltså komma nya besked med kort varsel och då är det de nya som gäller.
Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning finns, ur ett smittskyddsperspektiv, i dagsläget ingen anledning att friska elever eller personal ska stanna hemma från skolan oavsett om man rest eller inte. De flesta elever som går i grundskolan och motsvarande, har skolplikt och förväntas därför vara i skolan. Ett giltigt skäl för att inte gå till skolan är om en elev har blivit sjuk eller om eleven (t.ex. via smittspårning) bedömts vara i riskzonen för smitta efter kontakt med en infekterad individ och därför fått instruktion om hemkarantän.
Stänga skolor är en väldigt komplicerad fråga, det händer väldigt mycket när man stänger skolor. Sjukvården och väldig många samhällssektorer blir av med personal.
Utöver att det blir svårt att hålla i gång viktiga samhällsfunktioner om föräldrar måste ta hand om hemmavarande barn är risken också stor att mor- och farföräldrar kallas in som barnvakter. Därigenom skulle risken öka att mer utsatta grupper som personer över 75 år som riskerar att få den allvarliga formen av corona med andningspåverkan drabbas.
Om äldre elever stängs ute från skolan är det dessutom osannolikt att alla skulle stanna hemma. Risken är stor att de skulle umgås och då kan det vara mindre exponering för smitta i en medveten skolmiljö.
Vi känner ännu inte till några konstaterade fall av coronasmittade i Åtvidabergs kommun. Det som sker är att vi följer utvecklingen i vår omvärld och fortsätter vårt arbete med förebyggande åtgärder för att motverka smittspridning till och i vår kommun. En av dessa förebyggande åtgärder är att vi, från och med idag, ber anhöriga att avstå från att besöka våra äldreboenden. Åtgärden vidtas för att skydda våra äldre som är en riskgrupp, men även för att undvika att våra medarbetare drabbas.
Ta hand om er och ha en trevlig helg!
fredag, mars 13
lördag, mars 7
Vecka 10, Kommunens yttrande på Tågplan 2040
God morgon.
I veckan tog Kommunstyrelsen beslut om yttrande på Tågplan 2040 som Regionen haft ute på remiss.
Jag anser att yttrandet är väldigt bra och bifogar därför det i sin helhet i detta inlägg.
”Yttrande
Goda och effektiva kommunikationsmöjligheter till och från Linköping och Västervik är viktigt för Åtvidabergs kommun, framför allt i frågan om bostadsutveckling och arbetspendling.
Det är för oss tråkigt och oväntad att läsa om förslaget att lägga ned Tjustbanan, med tanke på tidigare remiss av Tågutvecklingsplanen hösten 2018, i tillägg till förslag om Fördjupat översiktsplan för Linköpings ytterstad (remissvar skickat in hösten 2019). Nedläggelse av banan har inte varit aktuellt i tidigare remisser. Det är för oss tydligt att strategin har klart fokus på stambanan Motala – Mjölby – Linköping – Norrköping, och att andra områden i regionen inte är prioriterat.
För Åtvidabergs kommun är både buss och tåg viktiga för kollektivtransporten inom kommunen och ur kommunen.
Effektiva och hållbara kommunikationer är viktigt för att vara en attraktiv kommun att bo eller arbeta i. Som vi ser av figur 1 är pendlingsbenägenheten mycket känslig för restidsförändringar mellan 15 och 50 minuter. Statistiska beräkningar visar att effekterna på pendlingen är stor inom detta tidsintervall. Därav blir restiden en viktig faktor och avgörande i vart man önskar bosätta sig.
Det skrivs i strategin att man sparar 5 minuter med tåg Linköping - Västervik. Enligt Östgötatrafikens tidtabeller tar tåget som snabbast 36 minuter Åtvidaberg - Linköping, respektive 46 minuter med expressbuss på morgonen. Det är 10 minuter skillnad. Det ska läggas till att buss också drabbas av rusningstrafiken i Linköping som ökar pendlingstiden ytterligare på morgon och eftermiddag. Busstrafiken är därmed mindre pålitlig och kan påverkas av flera osäkra faktorer, jämfört med tåg.
Vad gäller pendlingsbenägenheten är det viktigt för Åtvidaberg att tjäna in minuter när vi redan ligger så långt ned på kurvan vad gäller pendling till Linköping. 10 minuter är därmed mycket i det här sammanhanget. Statistik från ”Regional Strukturbild (2014)” visar att 54 % av Åtvidabergs arbetande nattbefolkning arbetspendlar ut av kommunen till Linköping. Det motsvarar 1617 personer. Siffror från 2017 visar att 1808 personer pendlar ut av kommunen (LA-Linköping-projektet), alltså en klar ökning.
Kustpilen stannar i dag i Basthagen och Falerum.
Vad gäller Basthagen är resan med tåg till Linköpings resecentrum 35 minuter, och här finns ingen bussförbindelse som kan ersätta den restiden. Det tar 25-30 minuter att gå till närmsta busshållplats från Basthagen. Basthagen station täcker kollektivbehovet till en stor del av Åtvidabergs boende i den norra delen av tätorten. Vad gäller Falerum är tåg det ända sättet att ta sig kollektivt till Åtvidaberg/Linköping i dag. Och det är inte bara Falerum som påverkas, även mindre närliggande orter som till exempel Kvarnvik/Hannäs där det nu planeras nya bostäder, samt områden ned mot Valdemarsvik blir drabbad av en eventuell nedläggning. Det är därför väldigt oroväckande när det i förslaget står att Basthagen och Falerum ”skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt”.
När vi pratar med kommuninvånarna upplever vi att många väljer att åka buss istället för tåg om det är ett alternativ, och att statistiken därför visar ett lågt antal resande som medför att nettokostnad per resenär blir hög. En viktig orsak är att vi inte har kunnat lita på att tågen går i tid och att det ofta har varit inställt. Då väljer den resande om möjligt bussen. En tillförlitlig tågförbindelse skulle sannolikt öka resandet med tågen. Det är också känt att det varit problem med registrering av resande på tåget, något som också påverkar statistiken som strategin bygger på.
Ett osäkert moment är hur förslaget i den fördjupade översiktsplanen för Linköpings ytterstad kommer påverka Åtvidabergs kommun, med förslag om kollektivknutpunkt beläggande utanför staden, omkring Braskens bro/Tannefors. Ett eventuellt byte förlänger restiden, och det gäller båda buss och tåg. En ny tågstation utan anknytning till resecentrum kommer också göra det svårt, om inte omöjligt för godstrafik på Tjustbanan i framtiden.
Vad gäller bussförbindelse är det viktigt för oss att båda expressbuss 30 och lokalbuss 530 har regelbundna avgångar. Speciellt är det viktigt nu under pågående planering av nya bostäder i Grebo – Norrby, att ha kollektivmöjligheter också inom tätorten Grebo. Det är också viktigt med en bra bussförbindelse i samband med att riksväg 35 byggs om till högre hastighet, något som kommer korta ned restiden in till Linköping. Busstrafik är dock inte en lika stabil planeringsförutsättning för kommunernas bostadsplanering som spårbunden trafik kan vara. Anledningen är att busslinjer ibland dras in, att busshållplatser flyttas och att förutsättningarna för kollektivtrafikförsörjning därmed kan förändras. För Åtvidabergs kommuns utveckling finns därför behov av en långsiktig strategi även för busstrafiken.
Trots Trafikverkets upprustning på delar av sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg måste vi påpeka att trafiksäkerheten på riksväg 35 är dålig, bland annat saknas viltstängsel. Sträckan är en av de mest drabbade vägarna i landet vad gäller viltolyckor. Vi hoppas att flera delar av sträckan blir bättre inom kort tid, det finns fortfarande flera mil kvar som behöver rustas upp om säkerheten ska bli bättre för bilister och kollektivåkande med buss. Järnvägen är ett tryggare alternativ så som det ser ut i dag, och tåg har också bättre komfort.
Vi tycker det är bra att miljöfrågan vägs in och att äldre dieseltåg inte är hållbart i framtiden, men det finns framtida lösningar som kan göra att persontrafik och godstrafik kan köra på järnvägen. Tjustbanan skulle med fördel kunna uppgraderas på sikt för att bli miljömässigt mer hållbar och fortsätta vara ett effektivt och säkert färdsätt till Linköping från de södra delarna av länet. En lösning är redan under planering, då Region Kalmar står inför en upphandling av nya fossilfria tåg. En sådan investering kräver också att Trafikverket anpassar signalsystemet på banan. Den här utvecklingen skulle ge ett stort lyft för Tjustbanan redan i nära framtid, också miljömässigt. Att investera och sen lägga ned banan är inte en klok lösning ur hållbarhetsperspektivet.
Vikten av goda förbindelser till Västervik bör också vägas in tydligare. Åtvidaberg ligger inom LA-Linköpings arbetsmarknadsregion, men nära Västerviks arbetsmarknadsregion. God kommunikation i båda riktningar är viktigt också i framtiden. I tillägg till dagliga resenärer önskar vi också att lägga till rätta för en framtida ökande turistnäring i Åtvidaberg och vidare mot Västervik och kustnära stråk i Kalmar. Hållbara transporter ökar i betydelse, och då är tåg bättre i jämförelse med buss eller bil.
I strategin står det att
”Syftet är att visa en samlad målbild för att tillgodose resursbehovet med tågtrafik …bidrar starkt till en hållbar region.
Region Östergötland har högt ställda mål i det som rör samhällsutvecklingen… …driva utvecklingen mot en hållbar framtid där tågen har en central roll.”
Att komma med förslag om nedläggelse av Tjustbanan verkar för Åtvidabergs kommun inte gå i linje med strategins syfte. Åtvidaberg är en ort med över 7000 invånare och hög pendlingsstatistik. Orter över 4000 invånare borde enligt strategin prioriteras till att ha en station – Åtvidaberg är en sådan ort. Vi vill därför att planerna ändras så att vi behåller järnvägen Linköping-Västervik, med både Basthagen och Falerum som aktiva stationer.”
Min vecka har varit enligt följande:
Måndag, PLG samt Ärendeberedning till Planering- och Ekonomiutskottet.
Tisdag, Ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet samt pressträff inför KS.
Onsdag, Kommunstyrelsemöte hela dagen. Med flera informationer och besök av arbetsmiljöverket, samordningsförbundets centrala Östergötland samt CKS.
Fredag-Lördag, Distriktsstyrelsemöte med behandling av inkomna motioner, verksamhetsberättelse mm inför kommande stämma.
I veckan tog Kommunstyrelsen beslut om yttrande på Tågplan 2040 som Regionen haft ute på remiss.
Jag anser att yttrandet är väldigt bra och bifogar därför det i sin helhet i detta inlägg.
”Yttrande
Goda och effektiva kommunikationsmöjligheter till och från Linköping och Västervik är viktigt för Åtvidabergs kommun, framför allt i frågan om bostadsutveckling och arbetspendling.
Det är för oss tråkigt och oväntad att läsa om förslaget att lägga ned Tjustbanan, med tanke på tidigare remiss av Tågutvecklingsplanen hösten 2018, i tillägg till förslag om Fördjupat översiktsplan för Linköpings ytterstad (remissvar skickat in hösten 2019). Nedläggelse av banan har inte varit aktuellt i tidigare remisser. Det är för oss tydligt att strategin har klart fokus på stambanan Motala – Mjölby – Linköping – Norrköping, och att andra områden i regionen inte är prioriterat.
För Åtvidabergs kommun är både buss och tåg viktiga för kollektivtransporten inom kommunen och ur kommunen.
Effektiva och hållbara kommunikationer är viktigt för att vara en attraktiv kommun att bo eller arbeta i. Som vi ser av figur 1 är pendlingsbenägenheten mycket känslig för restidsförändringar mellan 15 och 50 minuter. Statistiska beräkningar visar att effekterna på pendlingen är stor inom detta tidsintervall. Därav blir restiden en viktig faktor och avgörande i vart man önskar bosätta sig.
Det skrivs i strategin att man sparar 5 minuter med tåg Linköping - Västervik. Enligt Östgötatrafikens tidtabeller tar tåget som snabbast 36 minuter Åtvidaberg - Linköping, respektive 46 minuter med expressbuss på morgonen. Det är 10 minuter skillnad. Det ska läggas till att buss också drabbas av rusningstrafiken i Linköping som ökar pendlingstiden ytterligare på morgon och eftermiddag. Busstrafiken är därmed mindre pålitlig och kan påverkas av flera osäkra faktorer, jämfört med tåg.
Vad gäller pendlingsbenägenheten är det viktigt för Åtvidaberg att tjäna in minuter när vi redan ligger så långt ned på kurvan vad gäller pendling till Linköping. 10 minuter är därmed mycket i det här sammanhanget. Statistik från ”Regional Strukturbild (2014)” visar att 54 % av Åtvidabergs arbetande nattbefolkning arbetspendlar ut av kommunen till Linköping. Det motsvarar 1617 personer. Siffror från 2017 visar att 1808 personer pendlar ut av kommunen (LA-Linköping-projektet), alltså en klar ökning.
Kustpilen stannar i dag i Basthagen och Falerum.
Vad gäller Basthagen är resan med tåg till Linköpings resecentrum 35 minuter, och här finns ingen bussförbindelse som kan ersätta den restiden. Det tar 25-30 minuter att gå till närmsta busshållplats från Basthagen. Basthagen station täcker kollektivbehovet till en stor del av Åtvidabergs boende i den norra delen av tätorten. Vad gäller Falerum är tåg det ända sättet att ta sig kollektivt till Åtvidaberg/Linköping i dag. Och det är inte bara Falerum som påverkas, även mindre närliggande orter som till exempel Kvarnvik/Hannäs där det nu planeras nya bostäder, samt områden ned mot Valdemarsvik blir drabbad av en eventuell nedläggning. Det är därför väldigt oroväckande när det i förslaget står att Basthagen och Falerum ”skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt”.
När vi pratar med kommuninvånarna upplever vi att många väljer att åka buss istället för tåg om det är ett alternativ, och att statistiken därför visar ett lågt antal resande som medför att nettokostnad per resenär blir hög. En viktig orsak är att vi inte har kunnat lita på att tågen går i tid och att det ofta har varit inställt. Då väljer den resande om möjligt bussen. En tillförlitlig tågförbindelse skulle sannolikt öka resandet med tågen. Det är också känt att det varit problem med registrering av resande på tåget, något som också påverkar statistiken som strategin bygger på.
Ett osäkert moment är hur förslaget i den fördjupade översiktsplanen för Linköpings ytterstad kommer påverka Åtvidabergs kommun, med förslag om kollektivknutpunkt beläggande utanför staden, omkring Braskens bro/Tannefors. Ett eventuellt byte förlänger restiden, och det gäller båda buss och tåg. En ny tågstation utan anknytning till resecentrum kommer också göra det svårt, om inte omöjligt för godstrafik på Tjustbanan i framtiden.
Vad gäller bussförbindelse är det viktigt för oss att båda expressbuss 30 och lokalbuss 530 har regelbundna avgångar. Speciellt är det viktigt nu under pågående planering av nya bostäder i Grebo – Norrby, att ha kollektivmöjligheter också inom tätorten Grebo. Det är också viktigt med en bra bussförbindelse i samband med att riksväg 35 byggs om till högre hastighet, något som kommer korta ned restiden in till Linköping. Busstrafik är dock inte en lika stabil planeringsförutsättning för kommunernas bostadsplanering som spårbunden trafik kan vara. Anledningen är att busslinjer ibland dras in, att busshållplatser flyttas och att förutsättningarna för kollektivtrafikförsörjning därmed kan förändras. För Åtvidabergs kommuns utveckling finns därför behov av en långsiktig strategi även för busstrafiken.
Trots Trafikverkets upprustning på delar av sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg måste vi påpeka att trafiksäkerheten på riksväg 35 är dålig, bland annat saknas viltstängsel. Sträckan är en av de mest drabbade vägarna i landet vad gäller viltolyckor. Vi hoppas att flera delar av sträckan blir bättre inom kort tid, det finns fortfarande flera mil kvar som behöver rustas upp om säkerheten ska bli bättre för bilister och kollektivåkande med buss. Järnvägen är ett tryggare alternativ så som det ser ut i dag, och tåg har också bättre komfort.
Vi tycker det är bra att miljöfrågan vägs in och att äldre dieseltåg inte är hållbart i framtiden, men det finns framtida lösningar som kan göra att persontrafik och godstrafik kan köra på järnvägen. Tjustbanan skulle med fördel kunna uppgraderas på sikt för att bli miljömässigt mer hållbar och fortsätta vara ett effektivt och säkert färdsätt till Linköping från de södra delarna av länet. En lösning är redan under planering, då Region Kalmar står inför en upphandling av nya fossilfria tåg. En sådan investering kräver också att Trafikverket anpassar signalsystemet på banan. Den här utvecklingen skulle ge ett stort lyft för Tjustbanan redan i nära framtid, också miljömässigt. Att investera och sen lägga ned banan är inte en klok lösning ur hållbarhetsperspektivet.
Vikten av goda förbindelser till Västervik bör också vägas in tydligare. Åtvidaberg ligger inom LA-Linköpings arbetsmarknadsregion, men nära Västerviks arbetsmarknadsregion. God kommunikation i båda riktningar är viktigt också i framtiden. I tillägg till dagliga resenärer önskar vi också att lägga till rätta för en framtida ökande turistnäring i Åtvidaberg och vidare mot Västervik och kustnära stråk i Kalmar. Hållbara transporter ökar i betydelse, och då är tåg bättre i jämförelse med buss eller bil.
I strategin står det att
”Syftet är att visa en samlad målbild för att tillgodose resursbehovet med tågtrafik …bidrar starkt till en hållbar region.
Region Östergötland har högt ställda mål i det som rör samhällsutvecklingen… …driva utvecklingen mot en hållbar framtid där tågen har en central roll.”
Att komma med förslag om nedläggelse av Tjustbanan verkar för Åtvidabergs kommun inte gå i linje med strategins syfte. Åtvidaberg är en ort med över 7000 invånare och hög pendlingsstatistik. Orter över 4000 invånare borde enligt strategin prioriteras till att ha en station – Åtvidaberg är en sådan ort. Vi vill därför att planerna ändras så att vi behåller järnvägen Linköping-Västervik, med både Basthagen och Falerum som aktiva stationer.”
Min vecka har varit enligt följande:
Måndag, PLG samt Ärendeberedning till Planering- och Ekonomiutskottet.
Tisdag, Ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet samt pressträff inför KS.
Onsdag, Kommunstyrelsemöte hela dagen. Med flera informationer och besök av arbetsmiljöverket, samordningsförbundets centrala Östergötland samt CKS.
Fredag-Lördag, Distriktsstyrelsemöte med behandling av inkomna motioner, verksamhetsberättelse mm inför kommande stämma.
fredag, februari 28
Vecka 9, Ledare i Länstidningen
God dag!
Denna veckan har jag skrivit ledaren i Länstidningen.
Detta är min ledare:
"Samverkan omkring barn och unga.
De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas. Allt tyder på att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet. Ett övergripande mål för samhället måste därför vara att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas. Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt. Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna blir också betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.
Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas. Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.
Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samverkan som förhindrar att barn hamnar mellan olika ansvarsområden. Barnets behov måste kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, alla aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och även vårdnadshavaren. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Barnet och dess föräldrar behöver ses som medaktörer under hela processen och vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov.
Att stärka varje enskilt barns livschanser bör vara det överordnade målet för offentlig verksamhet. Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan socialtjänst och skola.
Det gäller att förstå att barn och unga i behov av särskilt stöd inte är någon enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras.
Samverkan behövs och då som sagt på många nivåer. För att underlätta samverkan så finns det flera utgångspunkter att ta hänsyn till. Det gäller att man på ledningsnivå driver frågor om samverkan gällande mål, mandat och resurser samt även efterfrågar utvärdering. Det skall också vara tydligt vilka elever som man ska samverka omkring, varför samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Till sist måste man ha respekt och förståelse för de som samverkar gällande uppdrag, resurser och begränsningar.
Samverkan är inget mål i sig utan barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt. Så för den samverkan skall det inte finnas några hinder. Allt för våra barn och ungas bästa.
Joakim Magnusson (C)
Kommunalråd Åtvidaberg
Distriktsstyrelseledamot Centerpartiet Östergötland"
För övrigt så har jag gjort följande denna vecka:
Måndag, Ärendeberedning till KS, Träff med ordförande och vice ordförande i utskott, nämnder och bolag. På kvällen också styrelsemöte med Centerpartiet i Åtvidaberg.
Tisdag, Frukostmöte med Näringslivscentrum, Möte med Skolchefen, Möte med Kommundirektören samt på kvällen var jag inbjuden till en Viltskadeträff som LRF i Åtvidaberg anordnade. Mer om denna kommer senare.
Onsdag, Styrelsemöte med RKHF Kopparsvanen och Kommunfullmäktige. Mer om detta kommer också senare.
Torsdag, Deltog jag på en dag som CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, anordnade i Norrköping. Den handlade om "Utmaningar för stad och land, en interaktiv dag om samverkan."
Fredag, möte med Centerpartiets kommunala sektion i Östergötland.
Denna veckan har jag skrivit ledaren i Länstidningen.
Detta är min ledare:
"Samverkan omkring barn och unga.
De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas. Allt tyder på att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet. Ett övergripande mål för samhället måste därför vara att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas. Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt. Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna blir också betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.
Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas. Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.
Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samverkan som förhindrar att barn hamnar mellan olika ansvarsområden. Barnets behov måste kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, alla aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och även vårdnadshavaren. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Barnet och dess föräldrar behöver ses som medaktörer under hela processen och vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov.
Att stärka varje enskilt barns livschanser bör vara det överordnade målet för offentlig verksamhet. Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan socialtjänst och skola.
Det gäller att förstå att barn och unga i behov av särskilt stöd inte är någon enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras.
Samverkan behövs och då som sagt på många nivåer. För att underlätta samverkan så finns det flera utgångspunkter att ta hänsyn till. Det gäller att man på ledningsnivå driver frågor om samverkan gällande mål, mandat och resurser samt även efterfrågar utvärdering. Det skall också vara tydligt vilka elever som man ska samverka omkring, varför samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Till sist måste man ha respekt och förståelse för de som samverkar gällande uppdrag, resurser och begränsningar.
Samverkan är inget mål i sig utan barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt. Så för den samverkan skall det inte finnas några hinder. Allt för våra barn och ungas bästa.
Joakim Magnusson (C)
Kommunalråd Åtvidaberg
Distriktsstyrelseledamot Centerpartiet Östergötland"
För övrigt så har jag gjort följande denna vecka:
Måndag, Ärendeberedning till KS, Träff med ordförande och vice ordförande i utskott, nämnder och bolag. På kvällen också styrelsemöte med Centerpartiet i Åtvidaberg.
Tisdag, Frukostmöte med Näringslivscentrum, Möte med Skolchefen, Möte med Kommundirektören samt på kvällen var jag inbjuden till en Viltskadeträff som LRF i Åtvidaberg anordnade. Mer om denna kommer senare.
Onsdag, Styrelsemöte med RKHF Kopparsvanen och Kommunfullmäktige. Mer om detta kommer också senare.
Torsdag, Deltog jag på en dag som CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, anordnade i Norrköping. Den handlade om "Utmaningar för stad och land, en interaktiv dag om samverkan."
Fredag, möte med Centerpartiets kommunala sektion i Östergötland.
torsdag, februari 20
Vecka 8, Bra infrastruktur i fokus
God dag!
Infrastruktur och kommunikationer är en nyckelfråga för kommunen. Tillgängligheten behöver förbättras inom kommunen, mellan kommuner och i länet samt mellan regioner. Transportsystemets utformning, funktion och användning måste medverka till att ge invånare, besökare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela kommunen.
Det är därför det är självklart för mig att för att hela landet ska leva måste du ha möjlighet att välja var du vill bo och jobba. Att kunna ta sig mellan hem och jobb, skola och fritidsaktiviteter på ett smidigt, miljövänligt sätt ska vara en självklarhet.
I dag så har vi i Kommunstyrelsens presidium träffat dito från Västervik. Där bland annat vi diskuterat infrastruktur och kommunikationer. Dagens möte ligger också som grund för Åtvidabergs remissvar på ”Tågplan 2040”. Ett mycket bra möte idag. Där Västervik lyft vikten av Tjustbanan ännu mer. Jag tycker det är bra att Region Kalmar också inser vikten av både Tjustbanan och Stångådalsbanan.
För mig som Centerpartist, vet jag vad Centerpartiet står för, och det är:
Att åka tåg är ett av de mest miljövänliga och säkra sätten att transportera sig på. Därför vill vi satsa på att bygga ut och underhålla järnvägen.
Centerpartiet vill:
Rusta upp lokala och regionala järnvägsbanor.
Stärka punktligheten på järnvägen och satsa på regionalt viktiga banor.
Bygga nya stambanor för höghastighetståg.
Det är detta jag också vill jobba för.
Jag anser att alla färdslag är viktiga. Det är därför jag arbetar för satsningar på både vägnätet samt Tjustbanan.
Som representant för Åtvidabergs kommun och som kommuninvånare så ser jag självklart att kommunikationer behövs i alla former. Både Rv 35 i sin helhet med bussar samt Tjustbanan är viktiga för oss. Jag vill därför poängtera att båda färdslagen är i mitt fokus. Av lika samt olika anledningar så är de väsentliga för kommunens framtid och jag ser gärna att Regionen samt även Rikspolitiken inser behovet av det regionala tågnätet runt om i landet. För inte så många är sedan (2018) sas det att Tjustbanan och Stångådalsbanan skulle vara kvar i lika omfattning som idag. Tyvärr så gäller detta ej längre vad jag förstår, och det beklagar jag.
På Kommunstyrelsen om ett par veckor så kommer vi att besluta om vårt remissvar gällande "Tågplan 2040". Det är flera saker som man kan tycka till om. På ett ställe i Regionens förslag till Tågplan 2040 kan man läsa detta: "Falerum (cirka 250 invånare) och station Basthagen i Åtvidaberg skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt." Detta är helt oacceptabelt och visar på ett ointresse från Region Östergötland gentemot kommunens medborgare på dessa ställen, anser jag. Samma gäller för (andan) som Tågplanen har gällande utveckling av Regionen i vårt område samt mot Kalmar län. Skulle Regionen ha intresse av tillväxt även i vår del av regionen samt samverka över regionens gränser, även till Region Kalmar, så skulle det vara mer satsningar i vårt område. Det ligger i Centerpartiets linje att hela Östergötland skall utvecklas och inte bara stråket längs E4, anser jag.
Jag anser också att det är självklart att man skall se till nuvarande underlag och ekonomi, men inte enbart, jag anser att viljan om utveckling skall vara med mer än viljan av avveckling. När det gäller Rv 35, så ser jag positivt på alla investeringar där och anser att skälen finns för investeringar för hela Rv 35, detta oberoende av Tjustbanans vara eller icke vara. Båda färdsätten behövs för kommunens framtid och utveckling.
För övrigt har min vecka varit enligt följande:
Tisdag, Träff med skolchefen och vice ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet.
Onsdag, Företagsbesök samt möte med revisionen gällande Barn- och Utbildning.
Torsdag, möte med KS-presidium från Västervik om kommunikationer mm.
så har jag även skrivit en ledare som skall komma i Länstidningen i nästa vecka.
Jag önskar er ett bra veckoslut.
Infrastruktur och kommunikationer är en nyckelfråga för kommunen. Tillgängligheten behöver förbättras inom kommunen, mellan kommuner och i länet samt mellan regioner. Transportsystemets utformning, funktion och användning måste medverka till att ge invånare, besökare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela kommunen.
Det är därför det är självklart för mig att för att hela landet ska leva måste du ha möjlighet att välja var du vill bo och jobba. Att kunna ta sig mellan hem och jobb, skola och fritidsaktiviteter på ett smidigt, miljövänligt sätt ska vara en självklarhet.
I dag så har vi i Kommunstyrelsens presidium träffat dito från Västervik. Där bland annat vi diskuterat infrastruktur och kommunikationer. Dagens möte ligger också som grund för Åtvidabergs remissvar på ”Tågplan 2040”. Ett mycket bra möte idag. Där Västervik lyft vikten av Tjustbanan ännu mer. Jag tycker det är bra att Region Kalmar också inser vikten av både Tjustbanan och Stångådalsbanan.
För mig som Centerpartist, vet jag vad Centerpartiet står för, och det är:
Att åka tåg är ett av de mest miljövänliga och säkra sätten att transportera sig på. Därför vill vi satsa på att bygga ut och underhålla järnvägen.
Centerpartiet vill:
Rusta upp lokala och regionala järnvägsbanor.
Stärka punktligheten på järnvägen och satsa på regionalt viktiga banor.
Bygga nya stambanor för höghastighetståg.
Det är detta jag också vill jobba för.
Jag anser att alla färdslag är viktiga. Det är därför jag arbetar för satsningar på både vägnätet samt Tjustbanan.
Som representant för Åtvidabergs kommun och som kommuninvånare så ser jag självklart att kommunikationer behövs i alla former. Både Rv 35 i sin helhet med bussar samt Tjustbanan är viktiga för oss. Jag vill därför poängtera att båda färdslagen är i mitt fokus. Av lika samt olika anledningar så är de väsentliga för kommunens framtid och jag ser gärna att Regionen samt även Rikspolitiken inser behovet av det regionala tågnätet runt om i landet. För inte så många är sedan (2018) sas det att Tjustbanan och Stångådalsbanan skulle vara kvar i lika omfattning som idag. Tyvärr så gäller detta ej längre vad jag förstår, och det beklagar jag.
På Kommunstyrelsen om ett par veckor så kommer vi att besluta om vårt remissvar gällande "Tågplan 2040". Det är flera saker som man kan tycka till om. På ett ställe i Regionens förslag till Tågplan 2040 kan man läsa detta: "Falerum (cirka 250 invånare) och station Basthagen i Åtvidaberg skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt." Detta är helt oacceptabelt och visar på ett ointresse från Region Östergötland gentemot kommunens medborgare på dessa ställen, anser jag. Samma gäller för (andan) som Tågplanen har gällande utveckling av Regionen i vårt område samt mot Kalmar län. Skulle Regionen ha intresse av tillväxt även i vår del av regionen samt samverka över regionens gränser, även till Region Kalmar, så skulle det vara mer satsningar i vårt område. Det ligger i Centerpartiets linje att hela Östergötland skall utvecklas och inte bara stråket längs E4, anser jag.
Jag anser också att det är självklart att man skall se till nuvarande underlag och ekonomi, men inte enbart, jag anser att viljan om utveckling skall vara med mer än viljan av avveckling. När det gäller Rv 35, så ser jag positivt på alla investeringar där och anser att skälen finns för investeringar för hela Rv 35, detta oberoende av Tjustbanans vara eller icke vara. Båda färdsätten behövs för kommunens framtid och utveckling.
För övrigt har min vecka varit enligt följande:
Tisdag, Träff med skolchefen och vice ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet.
Onsdag, Företagsbesök samt möte med revisionen gällande Barn- och Utbildning.
Torsdag, möte med KS-presidium från Västervik om kommunikationer mm.
så har jag även skrivit en ledare som skall komma i Länstidningen i nästa vecka.
Jag önskar er ett bra veckoslut.
torsdag, februari 13
Vecka 7, utskottsvecka
God dag.
Denna vecka är det utskottsvecka.
Så veckans möten består av:
Måndag, PLG, Planering- och Ekonomiutskott samt årsmöte med Centerpartiet i Åtvidaberg
Tisdag, Barn- och Utbildningsutskott samt distriktsstyrelsemöte med Centerpartiet i Östergötland
Onsdag, Arkivtillsyn med Sydarkivera samt UF-mässan
Torsdag, Personalutskott
Trygghetsboende är något som vi diskuterar mycket i PLG och vår strävan är att det skall finnas fler trygghetsboenden i Åtvidaberg. Sen är det en resa för att det skall kunna bli fler trygghetsboenden. Skall vi enbart stimulera privata initiativ eller skall kommunen vara mer aktiv. Självklart föredra jag det första men det har gått så lång tid så det är det andra som är mest rimligt. Skall det då vara biståndsbedömt trygghetsboende eller (ordinärt) trygghetsboende? Skall kommunen bygga detta genom RKHF Kopparsvanen? Som sagt arbetas det mycket med detta och något konkret skall verkas fram. Självklart ur ett långsiktigt, ekonomiskt och hållbart perspektiv.
Något som också går framåt är arbetet med Grebo Norrby. Nu ser man över projektekonomin och planerar mer konkret vad som komma skall. Målsättningen är att investeringen skall helt täckas av sina egna intäkter, så det skall vara +-0. Det är bra och en rimlig målsättning anser jag. Även om förhoppningen är förutom utveckling av Grebo, Landsbygden och Kommunen i sin helhet att projektet skall stärka den kommunala ekonomiska situationen.
På måndagens årsmöte blev jag omvald som styrelseledamot. Jag tackar för förtroendet och ser framemot att fortsätta utveckla Centerpartiet och Åtvidaberg.
Nu väntar ett år med många samtal och flera aktiviteter som politikercaféer mm. Som sagt är det, Samtalsåret 2020, så vill någon av er ta en kopp kaffe och prata om hur vi kan utveckla Åtvidabergs kommun, hör av er. Maila mig på joakim.magnusson@centerpartiet.se
Jag ser framemot alla givande samtal och trevliga stunder.
I onsdags hade vi en arkivtillsyn. Kommunalförbundet som vi är med i "Sydarkivera", det är vår arkivmyndighet. Det innebär att Sydarkivera har övertagit ansvaret för tillsyn utifrån Arkivlagen när det gäller arkiv och informationshantering hos kommunens verksamheter. Tanken med arkivtillsynen som var igår är att få en inblick i hur verksamheten fungerar men också se vad kommunen kan behöva hjälp med för att utveckla vår verksamhet på bästa sätt. Tillsynen genomfördes i två delar, genom en enkät samt genom ett tillsynsbesök.
Igår besökte jag också UF-mässan och jag blev glad över allt engagemang som eleverna har gällande entreprenörskap. Jag blir också lite extra glad över att mycket i år handlade om hållbarhet. Mycket bra affärsidéer och en framåtanda som visar på att vår gymnasieskola sätter mycket fokus på entreprenörskap, kopplingen till näringslivet och miljömedvetenhet. Bra jobbat alla inblandade!
Nu är det snart Personalutskott.
Denna vecka är det utskottsvecka.
Så veckans möten består av:
Måndag, PLG, Planering- och Ekonomiutskott samt årsmöte med Centerpartiet i Åtvidaberg
Tisdag, Barn- och Utbildningsutskott samt distriktsstyrelsemöte med Centerpartiet i Östergötland
Onsdag, Arkivtillsyn med Sydarkivera samt UF-mässan
Torsdag, Personalutskott
Trygghetsboende är något som vi diskuterar mycket i PLG och vår strävan är att det skall finnas fler trygghetsboenden i Åtvidaberg. Sen är det en resa för att det skall kunna bli fler trygghetsboenden. Skall vi enbart stimulera privata initiativ eller skall kommunen vara mer aktiv. Självklart föredra jag det första men det har gått så lång tid så det är det andra som är mest rimligt. Skall det då vara biståndsbedömt trygghetsboende eller (ordinärt) trygghetsboende? Skall kommunen bygga detta genom RKHF Kopparsvanen? Som sagt arbetas det mycket med detta och något konkret skall verkas fram. Självklart ur ett långsiktigt, ekonomiskt och hållbart perspektiv.
Något som också går framåt är arbetet med Grebo Norrby. Nu ser man över projektekonomin och planerar mer konkret vad som komma skall. Målsättningen är att investeringen skall helt täckas av sina egna intäkter, så det skall vara +-0. Det är bra och en rimlig målsättning anser jag. Även om förhoppningen är förutom utveckling av Grebo, Landsbygden och Kommunen i sin helhet att projektet skall stärka den kommunala ekonomiska situationen.
På måndagens årsmöte blev jag omvald som styrelseledamot. Jag tackar för förtroendet och ser framemot att fortsätta utveckla Centerpartiet och Åtvidaberg.
Nu väntar ett år med många samtal och flera aktiviteter som politikercaféer mm. Som sagt är det, Samtalsåret 2020, så vill någon av er ta en kopp kaffe och prata om hur vi kan utveckla Åtvidabergs kommun, hör av er. Maila mig på joakim.magnusson@centerpartiet.se
Jag ser framemot alla givande samtal och trevliga stunder.
I onsdags hade vi en arkivtillsyn. Kommunalförbundet som vi är med i "Sydarkivera", det är vår arkivmyndighet. Det innebär att Sydarkivera har övertagit ansvaret för tillsyn utifrån Arkivlagen när det gäller arkiv och informationshantering hos kommunens verksamheter. Tanken med arkivtillsynen som var igår är att få en inblick i hur verksamheten fungerar men också se vad kommunen kan behöva hjälp med för att utveckla vår verksamhet på bästa sätt. Tillsynen genomfördes i två delar, genom en enkät samt genom ett tillsynsbesök.
Igår besökte jag också UF-mässan och jag blev glad över allt engagemang som eleverna har gällande entreprenörskap. Jag blir också lite extra glad över att mycket i år handlade om hållbarhet. Mycket bra affärsidéer och en framåtanda som visar på att vår gymnasieskola sätter mycket fokus på entreprenörskap, kopplingen till näringslivet och miljömedvetenhet. Bra jobbat alla inblandade!
Nu är det snart Personalutskott.
fredag, februari 7
Vecka 6, utvärdering "Samma koll" mm
God dag!
I förra veckan var jag på Centerpartiets Kommundagar.
Ett mycket bra evenemang där nätverkande och kunskapsbyggande är i fokus.
Jag var på tre bra seminarier om Skolan, Kompetensförsörjning samt om Kommunalekonomi.
Seminariet om skolan hade tyngdpunkten på rörelse i skolan. De flesta undersökningar visar ju på att barn rör sig mindre och mindre samt att för få når upp till Folkhälsomyndighetens rekommendation om 60 minuter fysiskt aktivitet per dag. Flera saker kan skolan göra för att öka rörelsen för barnen i skolan, gemensam morgonrörelse, elev leder elever, organiserade rastaktiviteter, samarbete med idrottsförening på fritids samt insatser i ute- och innemiljö. Flera bra saker som man kan göra och jag har för avsikt att se över vad vi gör och sätta mer fokus på ökad rörelse för våra barn i skolan. Det för att öka barnens självförtroende och måluppfyllelsen, det tror jag nämligen går hand i hand med ökad rörelse.
Kompetensförsörjningen, där låg fokus på hur Linköpings kommun arbetar med detta samt så var det en föreläsning om ett projekt i Norge "Menn i Helse". Det projektet handlade om att få tillbaka personer i arbetslivet och då genom att få fler män att arbeta inom vården. Ett mycket lyckat projekt som nu även skall provas i Sverige. Jag ser mycket fram emot att höra om hur detta går.
Kommunalekonomi, handlade om hur Kävlinge kommun arbetar för en bra kommunal ekonomi. Som vanligt är det bra när positiva exempel tas fram och sen att alla deltagande kan diskutera runt det. Det är då man lär sig.
Kort sagt så var kommundagarna utvecklande och bra.
För övrigt så bestod förra veckan av:
Måndag, PLG och ordförande samt vice ordförandeträff.
Tisdag, Löpande arbete inkl avstämning Barn och Utbildning mm.
Onsdag, Direktionsmöte RTÖG.
Torsdag-Lördag, Kommundagar.
Denna vecka har jag:
Måndag, PLG samt ärendeberedning till både Planering- och ekonomiutskottet och Personalutskottet.
Tisdag, Intervju med PWC om kommunens krisberedskap samt ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet. Även pressträff inför Kommunstyrelsen.
Onsdag, Frukostmöte om "Samma koll" samt på eftermiddagen Kommunstyrelsemöte.
Torsdag, Löpande arbete.
I onsdags var det frukostmöte med BUF och VOF angående utvärderingen av det 3-åriga projekt "Samma Koll".
Jag som ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet fick äran att säga några ord och tacka av projektdeltagarna.
Här är vad jag sa:
"De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas.
Jag anser att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn- och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet.
De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas.
Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt.
Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.
Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.
Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas.
Det är där projektet ”Samma koll” gör skillnad.
Det är ett 3-årigt projekt som nu är över och mycket gott kommer utav det.
Att skapa en skola som är mer tillgänglig utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv är helt rätt.
Att oron i klassrummet minskar och arbetsron ökar när eleverna är trygga är välkänt och detta projekts insatser är hjälpsamma för många elever och som det står i årsredovisningen för 2019, helt nödvändiga för en del.
Jag ser framemot den fortsatta implementeringen av resultatet.
Det är med stor glädje som jag tar del av resultatet från projektet.
Ni som deltagit i projektet och i projektgruppen har gjort något som kommer göra stor skillnad i flera av våra barn och ungas vardag.
Jag vill härmed rikta ett stort tack alla inblandade i projektet."
Jag önskar er alla en trevlig helg!
I förra veckan var jag på Centerpartiets Kommundagar.
Ett mycket bra evenemang där nätverkande och kunskapsbyggande är i fokus.
Jag var på tre bra seminarier om Skolan, Kompetensförsörjning samt om Kommunalekonomi.
Seminariet om skolan hade tyngdpunkten på rörelse i skolan. De flesta undersökningar visar ju på att barn rör sig mindre och mindre samt att för få når upp till Folkhälsomyndighetens rekommendation om 60 minuter fysiskt aktivitet per dag. Flera saker kan skolan göra för att öka rörelsen för barnen i skolan, gemensam morgonrörelse, elev leder elever, organiserade rastaktiviteter, samarbete med idrottsförening på fritids samt insatser i ute- och innemiljö. Flera bra saker som man kan göra och jag har för avsikt att se över vad vi gör och sätta mer fokus på ökad rörelse för våra barn i skolan. Det för att öka barnens självförtroende och måluppfyllelsen, det tror jag nämligen går hand i hand med ökad rörelse.
Kompetensförsörjningen, där låg fokus på hur Linköpings kommun arbetar med detta samt så var det en föreläsning om ett projekt i Norge "Menn i Helse". Det projektet handlade om att få tillbaka personer i arbetslivet och då genom att få fler män att arbeta inom vården. Ett mycket lyckat projekt som nu även skall provas i Sverige. Jag ser mycket fram emot att höra om hur detta går.
Kommunalekonomi, handlade om hur Kävlinge kommun arbetar för en bra kommunal ekonomi. Som vanligt är det bra när positiva exempel tas fram och sen att alla deltagande kan diskutera runt det. Det är då man lär sig.
Kort sagt så var kommundagarna utvecklande och bra.
För övrigt så bestod förra veckan av:
Måndag, PLG och ordförande samt vice ordförandeträff.
Tisdag, Löpande arbete inkl avstämning Barn och Utbildning mm.
Onsdag, Direktionsmöte RTÖG.
Torsdag-Lördag, Kommundagar.
Denna vecka har jag:
Måndag, PLG samt ärendeberedning till både Planering- och ekonomiutskottet och Personalutskottet.
Tisdag, Intervju med PWC om kommunens krisberedskap samt ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet. Även pressträff inför Kommunstyrelsen.
Onsdag, Frukostmöte om "Samma koll" samt på eftermiddagen Kommunstyrelsemöte.
Torsdag, Löpande arbete.
I onsdags var det frukostmöte med BUF och VOF angående utvärderingen av det 3-åriga projekt "Samma Koll".
Jag som ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet fick äran att säga några ord och tacka av projektdeltagarna.
Här är vad jag sa:
"De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas.
Jag anser att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn- och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet.
De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas.
Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt.
Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.
Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.
Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas.
Det är där projektet ”Samma koll” gör skillnad.
Det är ett 3-årigt projekt som nu är över och mycket gott kommer utav det.
Att skapa en skola som är mer tillgänglig utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv är helt rätt.
Att oron i klassrummet minskar och arbetsron ökar när eleverna är trygga är välkänt och detta projekts insatser är hjälpsamma för många elever och som det står i årsredovisningen för 2019, helt nödvändiga för en del.
Jag ser framemot den fortsatta implementeringen av resultatet.
Det är med stor glädje som jag tar del av resultatet från projektet.
Ni som deltagit i projektet och i projektgruppen har gjort något som kommer göra stor skillnad i flera av våra barn och ungas vardag.
Jag vill härmed rikta ett stort tack alla inblandade i projektet."
Jag önskar er alla en trevlig helg!
onsdag, januari 22
Vecka 4, Hur var 2019 och vad komma skall.
God morgon!
Då var det nya året här och de politiska mötena är i full gång.
Förra året var mitt första år i en politisk majoritet. Eftersom jag är förtroendevald, och valt att vara det, så vill jag påverka så mycket som möjligt enligt de värderingar mm som jag har och som Centerpartiet har. Det för att göra rättvisa till alla som har gett mig och oss i Centerpartiet sin röst i valet 2018. Självklart är den största strävan att ta beslut som gynnar oss medborgare i Åtvidabergs kommun.
I det vardagliga livet finns det alltid kompromisser, förhandlingar, ta hänsyn till andras synsätt mm, ge och ta, kalla det vad ni vill, lika så i våra politiska partier är det olika viljor men som sen blir en gemensam vilja. Allt enligt sann demokratisk anda.
Lika så i en politisk majoritet, vilken den än är, så kommer det vara olika synsätt beroende på vilka personer som är med, men sen så blir det ett gemensamt beslut som kommer att gälla, i sann demokratisk anda. Efter ett första år i majoritet så anser jag att vi i Åtvidabergs politiska majoritet har ett gemensamt synsätt där vi diskuterar alla olika frågor och ärenden grundligt. Vi belyser dem, med hjälp av kommunens tjänstepersoner, ur alla olika vinklar sen tar vi beslut efter det. Allt med fokus på det bästa för alla oss kommuninvånare. Ett tillvägagångssätt som jag gillar väldigt mycket.
Vilka frågor var då stora under 2019 och vilka kommer under 2020:
Jo, det som jag är allra mest stolt över att få ha bidragit till är kommunens nya "Vision 2030". Den andas Hållbarhet, välkomnande, livskvalitet, samarbete, bra kommunikationer, fokus på kärnverksamheterna, ja och ännu mera Hållbarhet. Våra framgångsförhållanden, våra övergripande mål, vårt hållbarhetsprogram, våra budgetdirektiv skall gemensamt leda oss mot visionen och allt skall genomsyras av våra värdeord mod, långsiktighet och helhetssyn. Det är det som är vår framåtanda!Våra framgångsförhållanden är, Lev och Upplev, Trygg och Robust, Innovation och Lokal Handlingskraft samt Utveckling och Livslångt Lärande. Visionstexten sammanfattar våra framgångsförhållanden och var vi vill vara 2030 på ett konkret och bra sätt. Den visar på vårt förhållningssätt för att vara en hållbar kommun, nu och i framtiden.
Under 2019 har vi jobbat mycket med att få nya bostäder. Önskan är så klart fler än vad som har blivit, men övertygelsen är att allt arbete för mer bostäder i alla former kommer snart att bära frukt så att vi kan bli fler kommuninvånare. Vi har flera detaljplaner som är klara, vi har flera områden för bostäder till försäljning, vi har markanvisat områden till intresserade, vi har vårt SÄBO RKHF Kopparsvanen som skall bygga etapp 3.
Vi har lagt och kommer så i fortsättningen att göra sätta fokus på kommunikationer. Det i form av Rv 35, Tjustbanan samt fiberutbyggnad. Vi lägger tryck för att få en säkrare Rv 35 och det så snart som möjligt. Vi jobbar för att behålla Tjustbanan och den service som den innebär. Vi kommer fortsätta bygga ut fiber på landsbygden.
Vi har varit på många företagsbesök som under 2020 skall rendera i ett "Näringslivsråd".
Vi kommer under 2020 att uppdatera vår måltidspolicy till en "Måltidsplan".
Vi kommer så småningom att uppdatera vårt "Hållbarhetsprogram".
Vi kommer ha en mer tydlig budgetprocess som innebär att det politiken prioriterar syns mer och att alla partier får samma planeringsförutsättningar.
Arbetet med budget för 2020 samt justeringen av skattesatsen tog mycket tid och arbete under 2019. De beslut vi tog var det som vi är övertygade om är bäst för oss kommunmedborgare. Vi ser att det demografiska behovet i samhället ökar. Det innebär kostnadsökningar. Vi hör höjda röster i samhället för mer resurser till vård och skola. Vi skall såsom alla andra kommuner effektivisera och prioritera. Vi skall bibehålla en fortsatt bra service till oss kommunmedborgare samtidigt som vi måste se framåt och inte ta beslut som försvårar för oss i framtiden. Vi valde att höja intäkterna samtidigt som vi ser över och gör de effektiviseringarna vi kan för att ha en fortsatt hållbar utveckling.
Inom Barn- och Utbildning där jag är ordförande så har vi jobbat vidare med ökad måluppfyllelse. Det ser vi ger resultat då allt tyder på en fortsatt hög resultatnivå för våra elever som går ut Åk 9. Det är nu tre år i rad som det är högre resultat än vad som varit tidigare. En snabbtitt på den nya medarbetarenkäten säger också att inom BUF så är det en positiv ökning generellt över hela enkäten. Vi sätter fokus på högre närvaro av vuxna i skolan, med tänkta mer budgetmedel för kommande år. Falerums förskola har nyss öppnat och skall troligtvis invigas formellt i mars. Vi ser över hur matsal/kök skall lösas i Björsäter, med inriktningen på att vara i själva skolbyggnaden. Vår politiska vilja är också att se över renoverings-, inventarie- samt behovet av grupprum samtidigt, då några omlokaliseringar inom byggnaden högst troligt behövs i och med om matsal/kök skall inrymmas i den.
Jag kommer också att delta i en utvärdering av det avslutade projektet "samma koll". Det under ett av de frukostmöten som äger rum där BUF samt VOF träffas. Dessa frukostmöten är ett av resultaten av projektet och som jag tolkar det en av de bästa nya åtgärderna för en bättre samverkan mellan verksamheterna.
I Personalutskottet har vi haft många informationer och utbildningar för oss i utskottet. Bland annat om kompetensförsörjning, arbetsmiljö-social och organisatorisk, om löneprocessen och om arbetsgivaransvaret. Kompetensförsörjningen är en av våra största utmaningar och vi skall göra allt för att Behålla, Utveckla och Attrahera. Det gör vi bland annat genom att ha en bra arbetsmiljö, samt att medarbetarpåverkan skall vara så hög som möjligt.
Med detta sagt om 2019 och 2020 så ser jag positivt på det nya året och de utmaningar det bär med sig.
Som sagt har de politiska mötena börjat och jag har för avsikt att fortsätta med ett blogginlägg varje vecka för att beskriva vad jag gör samt förklara och beskriva vissa politiska beslut.
Dock så är jag på Centerpartiets Kommundagar under stor del av nästa vecka så vi får se om det blir något inlägg då. Jag skall i alla fall på några spännande seminarier. Bland annat om skola, om kompetensförsörjning samt om kommunala ekonomi.
Jag önskar er en fortsatt trevlig vecka.
Då var det nya året här och de politiska mötena är i full gång.
Förra året var mitt första år i en politisk majoritet. Eftersom jag är förtroendevald, och valt att vara det, så vill jag påverka så mycket som möjligt enligt de värderingar mm som jag har och som Centerpartiet har. Det för att göra rättvisa till alla som har gett mig och oss i Centerpartiet sin röst i valet 2018. Självklart är den största strävan att ta beslut som gynnar oss medborgare i Åtvidabergs kommun.
I det vardagliga livet finns det alltid kompromisser, förhandlingar, ta hänsyn till andras synsätt mm, ge och ta, kalla det vad ni vill, lika så i våra politiska partier är det olika viljor men som sen blir en gemensam vilja. Allt enligt sann demokratisk anda.
Lika så i en politisk majoritet, vilken den än är, så kommer det vara olika synsätt beroende på vilka personer som är med, men sen så blir det ett gemensamt beslut som kommer att gälla, i sann demokratisk anda. Efter ett första år i majoritet så anser jag att vi i Åtvidabergs politiska majoritet har ett gemensamt synsätt där vi diskuterar alla olika frågor och ärenden grundligt. Vi belyser dem, med hjälp av kommunens tjänstepersoner, ur alla olika vinklar sen tar vi beslut efter det. Allt med fokus på det bästa för alla oss kommuninvånare. Ett tillvägagångssätt som jag gillar väldigt mycket.
Vilka frågor var då stora under 2019 och vilka kommer under 2020:
Jo, det som jag är allra mest stolt över att få ha bidragit till är kommunens nya "Vision 2030". Den andas Hållbarhet, välkomnande, livskvalitet, samarbete, bra kommunikationer, fokus på kärnverksamheterna, ja och ännu mera Hållbarhet. Våra framgångsförhållanden, våra övergripande mål, vårt hållbarhetsprogram, våra budgetdirektiv skall gemensamt leda oss mot visionen och allt skall genomsyras av våra värdeord mod, långsiktighet och helhetssyn. Det är det som är vår framåtanda!Våra framgångsförhållanden är, Lev och Upplev, Trygg och Robust, Innovation och Lokal Handlingskraft samt Utveckling och Livslångt Lärande. Visionstexten sammanfattar våra framgångsförhållanden och var vi vill vara 2030 på ett konkret och bra sätt. Den visar på vårt förhållningssätt för att vara en hållbar kommun, nu och i framtiden.
Under 2019 har vi jobbat mycket med att få nya bostäder. Önskan är så klart fler än vad som har blivit, men övertygelsen är att allt arbete för mer bostäder i alla former kommer snart att bära frukt så att vi kan bli fler kommuninvånare. Vi har flera detaljplaner som är klara, vi har flera områden för bostäder till försäljning, vi har markanvisat områden till intresserade, vi har vårt SÄBO RKHF Kopparsvanen som skall bygga etapp 3.
Vi har lagt och kommer så i fortsättningen att göra sätta fokus på kommunikationer. Det i form av Rv 35, Tjustbanan samt fiberutbyggnad. Vi lägger tryck för att få en säkrare Rv 35 och det så snart som möjligt. Vi jobbar för att behålla Tjustbanan och den service som den innebär. Vi kommer fortsätta bygga ut fiber på landsbygden.
Vi har varit på många företagsbesök som under 2020 skall rendera i ett "Näringslivsråd".
Vi kommer under 2020 att uppdatera vår måltidspolicy till en "Måltidsplan".
Vi kommer så småningom att uppdatera vårt "Hållbarhetsprogram".
Vi kommer ha en mer tydlig budgetprocess som innebär att det politiken prioriterar syns mer och att alla partier får samma planeringsförutsättningar.
Arbetet med budget för 2020 samt justeringen av skattesatsen tog mycket tid och arbete under 2019. De beslut vi tog var det som vi är övertygade om är bäst för oss kommunmedborgare. Vi ser att det demografiska behovet i samhället ökar. Det innebär kostnadsökningar. Vi hör höjda röster i samhället för mer resurser till vård och skola. Vi skall såsom alla andra kommuner effektivisera och prioritera. Vi skall bibehålla en fortsatt bra service till oss kommunmedborgare samtidigt som vi måste se framåt och inte ta beslut som försvårar för oss i framtiden. Vi valde att höja intäkterna samtidigt som vi ser över och gör de effektiviseringarna vi kan för att ha en fortsatt hållbar utveckling.
Inom Barn- och Utbildning där jag är ordförande så har vi jobbat vidare med ökad måluppfyllelse. Det ser vi ger resultat då allt tyder på en fortsatt hög resultatnivå för våra elever som går ut Åk 9. Det är nu tre år i rad som det är högre resultat än vad som varit tidigare. En snabbtitt på den nya medarbetarenkäten säger också att inom BUF så är det en positiv ökning generellt över hela enkäten. Vi sätter fokus på högre närvaro av vuxna i skolan, med tänkta mer budgetmedel för kommande år. Falerums förskola har nyss öppnat och skall troligtvis invigas formellt i mars. Vi ser över hur matsal/kök skall lösas i Björsäter, med inriktningen på att vara i själva skolbyggnaden. Vår politiska vilja är också att se över renoverings-, inventarie- samt behovet av grupprum samtidigt, då några omlokaliseringar inom byggnaden högst troligt behövs i och med om matsal/kök skall inrymmas i den.
Jag kommer också att delta i en utvärdering av det avslutade projektet "samma koll". Det under ett av de frukostmöten som äger rum där BUF samt VOF träffas. Dessa frukostmöten är ett av resultaten av projektet och som jag tolkar det en av de bästa nya åtgärderna för en bättre samverkan mellan verksamheterna.
I Personalutskottet har vi haft många informationer och utbildningar för oss i utskottet. Bland annat om kompetensförsörjning, arbetsmiljö-social och organisatorisk, om löneprocessen och om arbetsgivaransvaret. Kompetensförsörjningen är en av våra största utmaningar och vi skall göra allt för att Behålla, Utveckla och Attrahera. Det gör vi bland annat genom att ha en bra arbetsmiljö, samt att medarbetarpåverkan skall vara så hög som möjligt.
Med detta sagt om 2019 och 2020 så ser jag positivt på det nya året och de utmaningar det bär med sig.
Som sagt har de politiska mötena börjat och jag har för avsikt att fortsätta med ett blogginlägg varje vecka för att beskriva vad jag gör samt förklara och beskriva vissa politiska beslut.
Dock så är jag på Centerpartiets Kommundagar under stor del av nästa vecka så vi får se om det blir något inlägg då. Jag skall i alla fall på några spännande seminarier. Bland annat om skola, om kompetensförsörjning samt om kommunala ekonomi.
Jag önskar er en fortsatt trevlig vecka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)