fredag, februari 28

Vecka 9, Ledare i Länstidningen

God dag!

Denna veckan har jag skrivit ledaren i Länstidningen.

Detta är min ledare:

"Samverkan omkring barn och unga.

De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas. Allt tyder på att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet. Ett övergripande mål för samhället måste därför vara att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.

De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas. Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt. Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna blir också betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.

Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas. Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.

Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samverkan som förhindrar att barn hamnar mellan olika ansvarsområden. Barnets behov måste kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, alla aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och även vårdnadshavaren. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Barnet och dess föräldrar behöver ses som medaktörer under hela processen och vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov.

Att stärka varje enskilt barns livschanser bör vara det överordnade målet för offentlig verksamhet. Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan socialtjänst och skola.

Det gäller att förstå att barn och unga i behov av särskilt stöd inte är någon enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras.

Samverkan behövs och då som sagt på många nivåer. För att underlätta samverkan så finns det flera utgångspunkter att ta hänsyn till. Det gäller att man på ledningsnivå driver frågor om samverkan gällande mål, mandat och resurser samt även efterfrågar utvärdering. Det skall också vara tydligt vilka elever som man ska samverka omkring, varför samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Till sist måste man ha respekt och förståelse för de som samverkar gällande uppdrag, resurser och begränsningar.
Samverkan är inget mål i sig utan barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt. Så för den samverkan skall det inte finnas några hinder. Allt för våra barn och ungas bästa.

Joakim Magnusson (C)
Kommunalråd Åtvidaberg
Distriktsstyrelseledamot Centerpartiet Östergötland"

För övrigt så har jag gjort följande denna vecka:
Måndag, Ärendeberedning till KS, Träff med ordförande och vice ordförande i utskott, nämnder och bolag. På kvällen också styrelsemöte med Centerpartiet i Åtvidaberg.
Tisdag, Frukostmöte med Näringslivscentrum, Möte med Skolchefen, Möte med Kommundirektören samt på kvällen var jag inbjuden till en Viltskadeträff som LRF i Åtvidaberg anordnade. Mer om denna kommer senare.
Onsdag, Styrelsemöte med RKHF Kopparsvanen och Kommunfullmäktige. Mer om detta kommer också senare.
Torsdag, Deltog jag på en dag som CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, anordnade i Norrköping. Den handlade om "Utmaningar för stad och land, en interaktiv dag om samverkan."
Fredag, möte med Centerpartiets kommunala sektion i Östergötland.

torsdag, februari 20

Vecka 8, Bra infrastruktur i fokus

God dag!

Infrastruktur och kommunikationer är en nyckelfråga för kommunen. Tillgängligheten behöver förbättras inom kommunen, mellan kommuner och i länet samt mellan regioner. Transportsystemets utformning, funktion och användning måste medverka till att ge invånare, besökare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela kommunen.

Det är därför det är självklart för mig att för att hela landet ska leva måste du ha möjlighet att välja var du vill bo och jobba. Att kunna ta sig mellan hem och jobb, skola och fritidsaktiviteter på ett smidigt, miljövänligt sätt ska vara en självklarhet.

I dag så har vi i Kommunstyrelsens presidium träffat dito från Västervik. Där bland annat vi diskuterat infrastruktur och kommunikationer. Dagens möte ligger också som grund för Åtvidabergs remissvar på ”Tågplan 2040”. Ett mycket bra möte idag. Där Västervik lyft vikten av Tjustbanan ännu mer. Jag tycker det är bra att Region Kalmar också inser vikten av både Tjustbanan och Stångådalsbanan.

För mig som Centerpartist, vet jag vad Centerpartiet står för, och det är:
Att åka tåg är ett av de mest miljövänliga och säkra sätten att transportera sig på. Därför vill vi satsa på att bygga ut och underhålla järnvägen.
Centerpartiet vill:
Rusta upp lokala och regionala järnvägsbanor.
Stärka punktligheten på järnvägen och satsa på regionalt viktiga banor.
Bygga nya stambanor för höghastighetståg.

Det är detta jag också vill jobba för.
Jag anser att alla färdslag är viktiga. Det är därför jag arbetar för satsningar på både vägnätet samt Tjustbanan.

Som representant för Åtvidabergs kommun och som kommuninvånare så ser jag självklart att kommunikationer behövs i alla former. Både Rv 35 i sin helhet med bussar samt Tjustbanan är viktiga för oss. Jag vill därför poängtera att båda färdslagen är i mitt fokus. Av lika samt olika anledningar så är de väsentliga för kommunens framtid och jag ser gärna att Regionen samt även Rikspolitiken inser behovet av det regionala tågnätet runt om i landet. För inte så många är sedan (2018) sas det att Tjustbanan och Stångådalsbanan skulle vara kvar i lika omfattning som idag. Tyvärr så gäller detta ej längre vad jag förstår, och det beklagar jag.

På Kommunstyrelsen om ett par veckor så kommer vi att besluta om vårt remissvar gällande "Tågplan 2040". Det är flera saker som man kan tycka till om. På ett ställe i Regionens förslag till Tågplan 2040 kan man läsa detta: "Falerum (cirka 250 invånare) och station Basthagen i Åtvidaberg skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt." Detta är helt oacceptabelt och visar på ett ointresse från Region Östergötland gentemot kommunens medborgare på dessa ställen, anser jag. Samma gäller för (andan) som Tågplanen har gällande utveckling av Regionen i vårt område samt mot Kalmar län. Skulle Regionen ha intresse av tillväxt även i vår del av regionen samt samverka över regionens gränser, även till Region Kalmar, så skulle det vara mer satsningar i vårt område. Det ligger i Centerpartiets linje att hela Östergötland skall utvecklas och inte bara stråket längs E4, anser jag.

Jag anser också att det är självklart att man skall se till nuvarande underlag och ekonomi, men inte enbart, jag anser att viljan om utveckling skall vara med mer än viljan av avveckling. När det gäller Rv 35, så ser jag positivt på alla investeringar där och anser att skälen finns för investeringar för hela Rv 35, detta oberoende av Tjustbanans vara eller icke vara. Båda färdsätten behövs för kommunens framtid och utveckling.

För övrigt har min vecka varit enligt följande:
Tisdag, Träff med skolchefen och vice ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet.
Onsdag, Företagsbesök samt möte med revisionen gällande Barn- och Utbildning.
Torsdag, möte med KS-presidium från Västervik om kommunikationer mm.

så har jag även skrivit en ledare som skall komma i Länstidningen i nästa vecka.

Jag önskar er ett bra veckoslut.

torsdag, februari 13

Vecka 7, utskottsvecka

God dag.

Denna vecka är det utskottsvecka.

Så veckans möten består av:

Måndag, PLG, Planering- och Ekonomiutskott samt årsmöte med Centerpartiet i Åtvidaberg
Tisdag, Barn- och Utbildningsutskott samt distriktsstyrelsemöte med Centerpartiet i Östergötland
Onsdag, Arkivtillsyn med Sydarkivera samt UF-mässan
Torsdag, Personalutskott

Trygghetsboende är något som vi diskuterar mycket i PLG och vår strävan är att det skall finnas fler trygghetsboenden i Åtvidaberg. Sen är det en resa för att det skall kunna bli fler trygghetsboenden. Skall vi enbart stimulera privata initiativ eller skall kommunen vara mer aktiv. Självklart föredra jag det första men det har gått så lång tid så det är det andra som är mest rimligt. Skall det då vara biståndsbedömt trygghetsboende eller (ordinärt) trygghetsboende? Skall kommunen bygga detta genom RKHF Kopparsvanen? Som sagt arbetas det mycket med detta och något konkret skall verkas fram. Självklart ur ett långsiktigt, ekonomiskt och hållbart perspektiv.

Något som också går framåt är arbetet med Grebo Norrby. Nu ser man över projektekonomin och planerar mer konkret vad som komma skall. Målsättningen är att investeringen skall helt täckas av sina egna intäkter, så det skall vara +-0. Det är bra och en rimlig målsättning anser jag. Även om förhoppningen är förutom utveckling av Grebo, Landsbygden och Kommunen i sin helhet att projektet skall stärka den kommunala ekonomiska situationen.

På måndagens årsmöte blev jag omvald som styrelseledamot. Jag tackar för förtroendet och ser framemot att fortsätta utveckla Centerpartiet och Åtvidaberg.
Nu väntar ett år med många samtal och flera aktiviteter som politikercaféer mm. Som sagt är det, Samtalsåret 2020, så vill någon av er ta en kopp kaffe och prata om hur vi kan utveckla Åtvidabergs kommun, hör av er. Maila mig på joakim.magnusson@centerpartiet.se
Jag ser framemot alla givande samtal och trevliga stunder.

I onsdags hade vi en arkivtillsyn. Kommunalförbundet som vi är med i "Sydarkivera", det är vår arkivmyndighet. Det innebär att Sydarkivera har övertagit ansvaret för tillsyn utifrån Arkivlagen när det gäller arkiv och informationshantering hos kommunens verksamheter. Tanken med arkivtillsynen som var igår är att få en inblick i hur verksamheten fungerar men också se vad kommunen kan behöva hjälp med för att utveckla vår verksamhet på bästa sätt. Tillsynen genomfördes i två delar, genom en enkät samt genom ett tillsynsbesök.

Igår besökte jag också UF-mässan och jag blev glad över allt engagemang som eleverna har gällande entreprenörskap. Jag blir också lite extra glad över att mycket i år handlade om hållbarhet. Mycket bra affärsidéer och en framåtanda som visar på att vår gymnasieskola sätter mycket fokus på entreprenörskap, kopplingen till näringslivet och miljömedvetenhet. Bra jobbat alla inblandade!

Nu är det snart Personalutskott.



fredag, februari 7

Vecka 6, utvärdering "Samma koll" mm

God dag!

I förra veckan var jag på Centerpartiets Kommundagar.
Ett mycket bra evenemang där nätverkande och kunskapsbyggande är i fokus.
Jag var på tre bra seminarier om Skolan, Kompetensförsörjning samt om Kommunalekonomi.

Seminariet om skolan hade tyngdpunkten på rörelse i skolan. De flesta undersökningar visar ju på att barn rör sig mindre och mindre samt att för få når upp till Folkhälsomyndighetens rekommendation om 60 minuter fysiskt aktivitet per dag. Flera saker kan skolan göra för att öka rörelsen för barnen i skolan, gemensam morgonrörelse, elev leder elever, organiserade rastaktiviteter, samarbete med idrottsförening på fritids samt insatser i ute- och innemiljö. Flera bra saker som man kan göra och jag har för avsikt att se över vad vi gör och sätta mer fokus på ökad rörelse för våra barn i skolan. Det för att öka barnens självförtroende och måluppfyllelsen, det tror jag nämligen går hand i hand med ökad rörelse.

Kompetensförsörjningen, där låg fokus på hur Linköpings kommun arbetar med detta samt så var det en föreläsning om ett projekt i Norge "Menn i Helse". Det projektet handlade om att få tillbaka personer i arbetslivet och då genom att få fler män att arbeta inom vården. Ett mycket lyckat projekt som nu även skall provas i Sverige. Jag ser mycket fram emot att höra om hur detta går.

Kommunalekonomi, handlade om hur Kävlinge kommun arbetar för en bra kommunal ekonomi. Som vanligt är det bra när positiva exempel tas fram och sen att alla deltagande kan diskutera runt det. Det är då man lär sig.

Kort sagt så var kommundagarna utvecklande och bra.

För övrigt så bestod förra veckan av:
Måndag, PLG och ordförande samt vice ordförandeträff.
Tisdag, Löpande arbete inkl avstämning Barn och Utbildning mm.
Onsdag, Direktionsmöte RTÖG.
Torsdag-Lördag, Kommundagar.


Denna vecka har jag:
Måndag, PLG samt ärendeberedning till både Planering- och ekonomiutskottet och Personalutskottet.
Tisdag, Intervju med PWC om kommunens krisberedskap samt ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet. Även pressträff inför Kommunstyrelsen.
Onsdag, Frukostmöte om "Samma koll" samt på eftermiddagen Kommunstyrelsemöte.
Torsdag, Löpande arbete.


I onsdags var det frukostmöte med BUF och VOF angående utvärderingen av det 3-åriga projekt "Samma Koll".

Jag som ordförande för Barn- och Utbildningsutskottet fick äran att säga några ord och tacka av projektdeltagarna.

Här är vad jag sa:

"De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas.

Jag anser att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn- och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet.

De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas.

Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt.

Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.

Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.

Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas.

Det är där projektet ”Samma koll” gör skillnad.

Det är ett 3-årigt projekt som nu är över och mycket gott kommer utav det.

Att skapa en skola som är mer tillgänglig utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv är helt rätt.

Att oron i klassrummet minskar och arbetsron ökar när eleverna är trygga är välkänt och detta projekts insatser är hjälpsamma för många elever och som det står i årsredovisningen för 2019, helt nödvändiga för en del.

Jag ser framemot den fortsatta implementeringen av resultatet.

Det är med stor glädje som jag tar del av resultatet från projektet.
Ni som deltagit i projektet och i projektgruppen har gjort något som kommer göra stor skillnad i flera av våra barn och ungas vardag.

Jag vill härmed rikta ett stort tack alla inblandade i projektet."

Jag önskar er alla en trevlig helg!