Vecka 9, Ledare i Länstidningen

God dag!

Denna veckan har jag skrivit ledaren i Länstidningen.

Detta är min ledare:

"Samverkan omkring barn och unga.

De centrala utgångspunkterna för välfärden är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att säkerställa att människor håller sig friska, kan delta i arbete och samhällsliv och inte hamnar i utanförskap. Viktiga frågor är hur samhället bättre kan nå barn och unga som far illa samt hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas. Allt tyder på att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Skolans och socialtjänstens arbete har stor betydelse när det gäller att fånga upp barn och unga som riskerar att hamna på glid. Barn och unga som växer upp med sociala problem och utanförskap löper större risk än andra för svårigheter senare i livet. Ett övergripande mål för samhället måste därför vara att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.

De flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan inom den generationen. Den trenden måste brytas. Det är en mycket viktig samhällsfråga där man måste ta initiativ och kunna agera – tidigt. Det minskar det personliga lidandet för både den drabbade och dennes familj. När vi misslyckas med att göra tidiga insatser blir behoven mer omfattande och mer resurskrävande. De samhällsekonomiska kostnaderna blir också betydligt större än att lägga mer resurser tidigt.

Såväl barns och ungas som vuxnas psykiska hälsa har också koppling till möjligheten att få känna sig behövd och delaktig i ett sammanhang. Trygga och nära relationer till föräldrar eller andra vuxna kan inte ersättas av samhällets insatser, men såväl förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på att erbjuda stöd åt dem som drabbas. Ökat samarbete inom kommuner, mellan kommuner, med regioner och med föreningsliv för tidigt stöd till barn och ungdomar med psykiska besvär är ett måste.

Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samverkan som förhindrar att barn hamnar mellan olika ansvarsområden. Barnets behov måste kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, alla aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och även vårdnadshavaren. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Barnet och dess föräldrar behöver ses som medaktörer under hela processen och vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov.

Att stärka varje enskilt barns livschanser bör vara det överordnade målet för offentlig verksamhet. Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan socialtjänst och skola.

Det gäller att förstå att barn och unga i behov av särskilt stöd inte är någon enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras.

Samverkan behövs och då som sagt på många nivåer. För att underlätta samverkan så finns det flera utgångspunkter att ta hänsyn till. Det gäller att man på ledningsnivå driver frågor om samverkan gällande mål, mandat och resurser samt även efterfrågar utvärdering. Det skall också vara tydligt vilka elever som man ska samverka omkring, varför samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Till sist måste man ha respekt och förståelse för de som samverkar gällande uppdrag, resurser och begränsningar.
Samverkan är inget mål i sig utan barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt. Så för den samverkan skall det inte finnas några hinder. Allt för våra barn och ungas bästa.

Joakim Magnusson (C)
Kommunalråd Åtvidaberg
Distriktsstyrelseledamot Centerpartiet Östergötland"

För övrigt så har jag gjort följande denna vecka:
Måndag, Ärendeberedning till KS, Träff med ordförande och vice ordförande i utskott, nämnder och bolag. På kvällen också styrelsemöte med Centerpartiet i Åtvidaberg.
Tisdag, Frukostmöte med Näringslivscentrum, Möte med Skolchefen, Möte med Kommundirektören samt på kvällen var jag inbjuden till en Viltskadeträff som LRF i Åtvidaberg anordnade. Mer om denna kommer senare.
Onsdag, Styrelsemöte med RKHF Kopparsvanen och Kommunfullmäktige. Mer om detta kommer också senare.
Torsdag, Deltog jag på en dag som CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, anordnade i Norrköping. Den handlade om "Utmaningar för stad och land, en interaktiv dag om samverkan."
Fredag, möte med Centerpartiets kommunala sektion i Östergötland.