Vecka 10, Kommunens yttrande på Tågplan 2040

God morgon.

I veckan tog Kommunstyrelsen beslut om yttrande på Tågplan 2040 som Regionen haft ute på remiss.

Jag anser att yttrandet är väldigt bra och bifogar därför det i sin helhet i detta inlägg.

”Yttrande
Goda och effektiva kommunikationsmöjligheter till och från Linköping och Västervik är viktigt för Åtvidabergs kommun, framför allt i frågan om bostadsutveckling och arbetspendling.

Det är för oss tråkigt och oväntad att läsa om förslaget att lägga ned Tjustbanan, med tanke på tidigare remiss av Tågutvecklingsplanen hösten 2018, i tillägg till förslag om Fördjupat översiktsplan för Linköpings ytterstad (remissvar skickat in hösten 2019). Nedläggelse av banan har inte varit aktuellt i tidigare remisser. Det är för oss tydligt att strategin har klart fokus på stambanan Motala – Mjölby – Linköping – Norrköping, och att andra områden i regionen inte är prioriterat.

För Åtvidabergs kommun är både buss och tåg viktiga för kollektivtransporten inom kommunen och ur kommunen.

Effektiva och hållbara kommunikationer är viktigt för att vara en attraktiv kommun att bo eller arbeta i. Som vi ser av figur 1 är pendlingsbenägenheten mycket känslig för restidsförändringar mellan 15 och 50 minuter. Statistiska beräkningar visar att effekterna på pendlingen är stor inom detta tidsintervall. Därav blir restiden en viktig faktor och avgörande i vart man önskar bosätta sig.

Det skrivs i strategin att man sparar 5 minuter med tåg Linköping - Västervik. Enligt Östgötatrafikens tidtabeller tar tåget som snabbast 36 minuter Åtvidaberg - Linköping, respektive 46 minuter med expressbuss på morgonen. Det är 10 minuter skillnad. Det ska läggas till att buss också drabbas av rusningstrafiken i Linköping som ökar pendlingstiden ytterligare på morgon och eftermiddag. Busstrafiken är därmed mindre pålitlig och kan påverkas av flera osäkra faktorer, jämfört med tåg.

Vad gäller pendlingsbenägenheten är det viktigt för Åtvidaberg att tjäna in minuter när vi redan ligger så långt ned på kurvan vad gäller pendling till Linköping. 10 minuter är därmed mycket i det här sammanhanget. Statistik från ”Regional Strukturbild (2014)” visar att 54 % av Åtvidabergs arbetande nattbefolkning arbetspendlar ut av kommunen till Linköping. Det motsvarar 1617 personer. Siffror från 2017 visar att 1808 personer pendlar ut av kommunen (LA-Linköping-projektet), alltså en klar ökning.

Kustpilen stannar i dag i Basthagen och Falerum.
Vad gäller Basthagen är resan med tåg till Linköpings resecentrum 35 minuter, och här finns ingen bussförbindelse som kan ersätta den restiden. Det tar 25-30 minuter att gå till närmsta busshållplats från Basthagen. Basthagen station täcker kollektivbehovet till en stor del av Åtvidabergs boende i den norra delen av tätorten. Vad gäller Falerum är tåg det ända sättet att ta sig kollektivt till Åtvidaberg/Linköping i dag. Och det är inte bara Falerum som påverkas, även mindre närliggande orter som till exempel Kvarnvik/Hannäs där det nu planeras nya bostäder, samt områden ned mot Valdemarsvik blir drabbad av en eventuell nedläggning. Det är därför väldigt oroväckande när det i förslaget står att Basthagen och Falerum ”skulle hamna utanför ett bussystem och får eventuellt lösas på annat sätt”.

När vi pratar med kommuninvånarna upplever vi att många väljer att åka buss istället för tåg om det är ett alternativ, och att statistiken därför visar ett lågt antal resande som medför att nettokostnad per resenär blir hög. En viktig orsak är att vi inte har kunnat lita på att tågen går i tid och att det ofta har varit inställt. Då väljer den resande om möjligt bussen. En tillförlitlig tågförbindelse skulle sannolikt öka resandet med tågen. Det är också känt att det varit problem med registrering av resande på tåget, något som också påverkar statistiken som strategin bygger på.

Ett osäkert moment är hur förslaget i den fördjupade översiktsplanen för Linköpings ytterstad kommer påverka Åtvidabergs kommun, med förslag om kollektivknutpunkt beläggande utanför staden, omkring Braskens bro/Tannefors. Ett eventuellt byte förlänger restiden, och det gäller båda buss och tåg. En ny tågstation utan anknytning till resecentrum kommer också göra det svårt, om inte omöjligt för godstrafik på Tjustbanan i framtiden.

Vad gäller bussförbindelse är det viktigt för oss att båda expressbuss 30 och lokalbuss 530 har regelbundna avgångar. Speciellt är det viktigt nu under pågående planering av nya bostäder i Grebo – Norrby, att ha kollektivmöjligheter också inom tätorten Grebo. Det är också viktigt med en bra bussförbindelse i samband med att riksväg 35 byggs om till högre hastighet, något som kommer korta ned restiden in till Linköping. Busstrafik är dock inte en lika stabil planeringsförutsättning för kommunernas bostadsplanering som spårbunden trafik kan vara. Anledningen är att busslinjer ibland dras in, att busshållplatser flyttas och att förutsättningarna för kollektivtrafikförsörjning därmed kan förändras. För Åtvidabergs kommuns utveckling finns därför behov av en långsiktig strategi även för busstrafiken.

Trots Trafikverkets upprustning på delar av sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg måste vi påpeka att trafiksäkerheten på riksväg 35 är dålig, bland annat saknas viltstängsel. Sträckan är en av de mest drabbade vägarna i landet vad gäller viltolyckor. Vi hoppas att flera delar av sträckan blir bättre inom kort tid, det finns fortfarande flera mil kvar som behöver rustas upp om säkerheten ska bli bättre för bilister och kollektivåkande med buss. Järnvägen är ett tryggare alternativ så som det ser ut i dag, och tåg har också bättre komfort.

Vi tycker det är bra att miljöfrågan vägs in och att äldre dieseltåg inte är hållbart i framtiden, men det finns framtida lösningar som kan göra att persontrafik och godstrafik kan köra på järnvägen. Tjustbanan skulle med fördel kunna uppgraderas på sikt för att bli miljömässigt mer hållbar och fortsätta vara ett effektivt och säkert färdsätt till Linköping från de södra delarna av länet. En lösning är redan under planering, då Region Kalmar står inför en upphandling av nya fossilfria tåg. En sådan investering kräver också att Trafikverket anpassar signalsystemet på banan. Den här utvecklingen skulle ge ett stort lyft för Tjustbanan redan i nära framtid, också miljömässigt. Att investera och sen lägga ned banan är inte en klok lösning ur hållbarhetsperspektivet.

Vikten av goda förbindelser till Västervik bör också vägas in tydligare. Åtvidaberg ligger inom LA-Linköpings arbetsmarknadsregion, men nära Västerviks arbetsmarknadsregion. God kommunikation i båda riktningar är viktigt också i framtiden. I tillägg till dagliga resenärer önskar vi också att lägga till rätta för en framtida ökande turistnäring i Åtvidaberg och vidare mot Västervik och kustnära stråk i Kalmar. Hållbara transporter ökar i betydelse, och då är tåg bättre i jämförelse med buss eller bil.

I strategin står det att
”Syftet är att visa en samlad målbild för att tillgodose resursbehovet med tågtrafik …bidrar starkt till en hållbar region.
Region Östergötland har högt ställda mål i det som rör samhällsutvecklingen… …driva utvecklingen mot en hållbar framtid där tågen har en central roll.”

Att komma med förslag om nedläggelse av Tjustbanan verkar för Åtvidabergs kommun inte gå i linje med strategins syfte. Åtvidaberg är en ort med över 7000 invånare och hög pendlingsstatistik. Orter över 4000 invånare borde enligt strategin prioriteras till att ha en station – Åtvidaberg är en sådan ort. Vi vill därför att planerna ändras så att vi behåller järnvägen Linköping-Västervik, med både Basthagen och Falerum som aktiva stationer.”

Min vecka har varit enligt följande:
Måndag, PLG samt Ärendeberedning till Planering- och Ekonomiutskottet.
Tisdag, Ärendeberedning till Barn- och Utbildningsutskottet samt pressträff inför KS.
Onsdag, Kommunstyrelsemöte hela dagen. Med flera informationer och besök av arbetsmiljöverket, samordningsförbundets centrala Östergötland samt CKS.
Fredag-Lördag, Distriktsstyrelsemöte med behandling av inkomna motioner, verksamhetsberättelse mm inför kommande stämma.