tisdag, oktober 15

Vecka 42, förra veckans ledare

God dag.

Denna vecka har jag:

Måndag, Ärendeberedning till kommunstyrelsen samt ett kortare PLG.
Tisdag, träff med presidiet i Barn- och Utbildningsutskottet och skolchefen.
Torsdag-fredag, träff med kommunalråd och oppositionsråd inom Centerpartiet.


Förra veckan var det min tur att skriva ledaren i veckans utgåva av Länstidningen Östergötland.

Jag har valt det enklaste av alla ämnen 🙂, faktiskt helt tvärtom.

Om någon av er läsare här inte följer mig på FB, så kan ni nedan läsa min ledare.

”Rätten till sin egen kropp och religionsfrihet.

Sista helgen i september hölls Centerpartiets partistämma 2019. Jag var ett av alla ombud som var där och beslutade om hur vi i Centerpartiet vill att framtiden skall formas.

Många viktiga beslut togs. Stämman tog bland annat beslut om att den aktör som idag distribuerar telefoni- och bredbandstjänster inte ska tillåtas avbryta den, om det inte finns en fullgod ersättning till en rimlig kostnad på plats. Beslut togs på att förlossningsvården ska kunna bestå av både stora sjukhuskliniker och mindre barnmorskeledda förlossningskliniker. Regionerna bör därför organisera förlossningsvården på ett sätt som gör att det finns möjlighet att välja såväl småskaliga enheter som större kliniker. Beslut togs på att Centerpartiet verkar för att kommunerna fortsatt ska ha ansvar för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning. En kombination av tydliga styrdokument, en god och stöttande uppföljning av huvudmännens arbete och ett stort eget ansvar för professionen ska ge en skola som bättre kan anpassas efter elevens och skolans lokala förutsättningar.

Men trots alla viktiga beslut som togs så är det ett beslut som dominerat mest i media och fått den största uppmärksamheten och det är det beslutet som jag skall problematisera. Det gäller beslutet att Centerpartiet verkar för att omskärelse av barn, som inte sker av medicinska orsaker förbjuds.

I Sverige är det tillåtet att operera bort förhuden på omyndiga pojkar utan medicinsk orsak. Omskärelse får utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare, och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär. På pojkar yngre än två månader får omskärelse göras av person med särskilt tillstånd. Omskärelse på pojkar äldre än två månader får bara utföras av legitimerad läkare. Informationen ska även ges till pojken om han är stor nog att förstå den. Pojkens inställning ska så långt som möjligt klarläggas och ingreppet får inte utföras mot pojkens vilja. Ingreppet ska alltid göras med smärtlindring, oavsett ålder. Ingreppet skall också ske under betryggande hygieniska förhållande.

Jag anser att det är problematiskt med omskärelse. Det handlar om ett ingrepp på ett barn som själv ej kan vara med i beslutsprocessen. Frågan är om det är etiskt försvarbart att avlägsna frisk vävnad från människokroppen på individer som inte kan ge sitt medgivande till det. Att kränka den personliga integriteten på detta sätt är att kränka barnets rättigheter. Omskärelse av är ju ett oåterkalleligt ingrepp. Är det inte varje individs rätt att bestämma över sin egen kropp? Är det inte mer rätt att vänta tills pojken är myndig? Har inte alla rätt att välja sin egen övertygelse, religion, ska det verkligen vara vårdnadshavarens rätt? Vilken religionsfrihet har vi då?

Samtidigt är manlig omskärelse en stor del av den religiösa identiteten, och ett förbud slår mot möjligheterna att utöva en viktig del av religionen. Det beräknas att cirka 30 procent av alla penisar i världen är omskurna. Omskärelse är både en traditionell sedvänja och en åtgärd som är djupt rotad. I en religion, judendom, är omskärelsen definierad till en viss dag och i en annan religion, islam, är den ej det. Det kan ses som orimligt att säga nej till en sedvänja som är central inom två världsreligioner. Eftersom det är en tradition så kan omskärelsen medföra positiva aspekter för pojken i form av identitetsskapande och en känsla av tillhörighet. Det är viktigt att förhindra att barn far illa. Därför ska omskärelsen av pojkar utföras med smärtlindring. Hänsyn till barnens integritet får stå tillbaka för den risk barnet annars skulle löpa om ingreppet utförs utanför professionen. Med risk för att barnets lidande skulle öka.

För egen del så fattade jag mitt beslut i sann demokratisk anda, det vill säga efter debatten. Jag hade och har fortfarande en stor osäkerhet i vilket som är rätt beslut men jag landade i att barn är egna individer som har egna rättigheter, både till sin kropp och till sin religionsfrihet. Det viktigaste var att vi inte förbjöd själva omskärelsen men att vi ansåg att den berörda pojken ska kunna ta det beslutet själv.

Joakim Magnusson (C)

Kommunalråd Åtvidaberg

Distriktsstyrelseledamot Centerpartiet Östergötland”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar