Vecka 39, Kommunfullmäktige

God dag!

Idag har vi haft styrelsemöte i Kopparsvanen samt haft Kommunfullmäktigemöte.

På Kommunfullmäktige så hade vi ärenden bland annat om E-posthantering, Gruppbostad LSS, Delårsrapport RTÖG samt besvarande av några motioner och ett medborgarförslag.

Jag tänkte skriva lite här om Sd´s motion "Förbud mot offentligt och passivt insamlande av pengar".

Motionen avslogs av alla övriga partier samt 1 ledamot från Sd.

Jag kan inte ställa mig bakom ett generellt tiggeriförbud.
För det är ju det som motionen handlar om.
Det går inte och ska inte gå att förbjuda någon att be någon om hjälp.
De som driver frågan om förbud för tiggeri måste ställa sig frågan – är det vissa personer som vi ska förbjuda att tigga medan det för andra personer och organisationer är det okej att tigga och be om pengar. Då kan heller inte Frälsningsarmén stå där, eller där kan inte du eller jag fråga om någon har en tia, om man har glömt sin plånbok hemma men måste betala parkeringen, eller vad det nu kan vara.
Jag yrkade avslag på motionen.

Människor som kommer till Sverige för att tigga gör det knappast för det glamourösa livet utanför den lokala ICA-butiken, utan eftersom de inte har många andra val. Många tiggare kommer från diskriminerade eller marginaliserade folkgrupper i den fattigare delen av EU och har ofta ingen chans att få jobb eller försörja sin familj där hemma. Först när det är riktigt illa så blir tiggeri hundratals mil hemifrån det enda rimliga alternativet. Att då förbjuda dessa personer även från det vore så hjärtlöst att ingen i vårt rika och välmående land borde kunna stå för det.

Tiggeriförbud har föreslagits flera gånger på flera ställen de senaste åren, oftast av Sverigedemokrater. De vanligaste skälen till att föreslå det brukar vara att man inte anser att det är en värdig syssla eller att man tycker att det är obehagligt att behöva se tiggarna. Bägge skälen är fruktansvärt dåliga. Även om man själv tycker att det är jobbigt att se människor i fattigdom och lidande, så är det absurt och egoistiskt att försöka förbjuda dem från att sträcka fram sina händer och be oss andra om hjälp.

Centerpartiet ser inte förbud mot tiggeri som en lösning. Det stora problemet är den fattigdom som är orsaken till att människor tigger. I kommunerna behöver man ta hänsyn till hur utsatta de här människorna är. Det är trots allt en fråga om medmänsklighet att se till så att deras situation inte blir ännu mer ohållbar.
Att se till så att människor inte behöver tigga är en viktig del i en fungerande socialpolitik. Det är viktigt att kommunerna arbetar aktivt, bland annat med uppsökande verksamhet så man bland annat kan ge stöd åt de allra mest utsatta.

Många av dem som tigger kommer från andra länder. Ofta från andra EU-länder. I vissa fall handlar det om folkgrupper, däribland romer, som är utsatta för omfattande diskriminering i sina hemländer, andra har mist sitt jobb i södra Europa till följd av krisen. Den fria rörligheten inom EU gäller lika för alla EU-medborgare, också unionens fattigaste. Den är ett av få sätt för de allra fattigaste att göra något åt sin situation.

Arbetsmarknaden måste bli mer öppen för att människor med lägre utbildning och bristande språkkunskaper ändå ska kunna ha en chans att ta sig in på arbetsmarknaden.
Vi måste se till att trygga kompetensförsörjningen.